fredag 18 november 2011

Varför?

Det är så stort, det här hur vi ser på våra liv, vårt samhälle och vårt gemensamma ansvar. Jag är så fylld av känslor inför hur världen styrs och utvecklas i denna tid. Så fylld av tankar som jag inte riktigt kan formulera. Jag kan för lite, känner desto mer. Så mycket omkring mig gör mig så otroligt ledsen. Vad är det vi håller på med? Och ändå, det finns så otroligt många som tänker, känner och tycker liknande som jag. Varför hörs det inte mer? Varför syns det inte mer i hur samhället runt omkring oss utvecklas? Så enormt många engagerade, fantastiska, vettiga människor överallt. Till och med en hel del människor med makt. Varför ger det inte mer utslag på det här materialistiska kapitalistiska samhället som verkar gallopera mot sin egen kollaps precis här och nu?

Började skriva om det tidigare. Känner att jag måste skriva om det mer. Måste formulera en vettig tanke. Måste läsa på. Är så himla glad att jag ska läsa nationalekonomi efter nyår. Måste skaffa kunskap. Det måste finnas ett annat sätt att skapa ett samhälle, att göra sig hörd, att vända trenden. Det måste.

Uppdatering: Precis efteråt får jag en länk och börjar faktiskt gråta när jag läser den här krönikan. Är i ett lite gråtmilt stadium just nu i livet, tror jag.

.

2 kommentarer:

  1. Ja. Jag håller med och den lilla kunskap jag har i typ ekonomi och juridik gör mig än mer frågande kring att de flesta beslut är kortsiktiga. Kortsiktig vinning. Och jag säger som du, vi är ju många med sunda värderingar, så varför styr inte våra åsikter mer, varför går det inte snabbare att vända skutan? Varannan predikan jag skriver handlar om det där och också såklart om omvändelse i det stora hela, men för mig får det konkreta konsekvenser i hur vi engagerar oss i och förvaltar den värld och det samhälle som är vårt. Jag är glad att du skriver om det här. Kram för det!

    SvaraRadera
  2. k: Ja i ditt yrke framför allt kan jag förstå att det blir nästan en daglig fundering kring samhället och moralen. Blir glad ändå av att höra att du gör det till en del av din gärning. Frågan är oändlig och på många sätt så svår att förstå. Vi får fundera vidare och så småningom kanske det kommer ett svar. Och tack för kram! :)

    SvaraRadera