Angående partiledarna ersättningar

Vi får ständigt höra att de som är aktiva toppolitiker inte är det för lönernas skull. Var de ute efter höga löner skulle de istället gå till näringslivet. Okej, nu när vi vet det kanske vi kan sänka deras löner? För i ärlighetens namn, vad ska de med så himla mycket pengar till? Finns det någon poäng i att kasta in våra folkvalda i en livssituation där de inte längre behöver tänka efter innan de handlar, där de förmodligen inte kommer att kunna göra av med all sin lön utan börjar samla på hög, där de som i en handvändning tappar all kontakt med hur det är att leva som en vanlig lönearbetare? Finns det något egenvärde i det? Om de nu inte antas göra jobbet för pengarna. Klart de ska ha en bra lön för ett hårt jobb, men hur bra måste den vara? 

Idag, i samband med att dn skriver om att Löfven ligger efter flera av de andra partiledarna i löneligan, berättar de också om den reform som Vänsterpartiet nyligen gjort. De har tagit beslutet att partiledaren får ut 27 500 kr efter skatt, resten av pengarna ska gå till partikassan. Tittar en på de andras siffror ser inte 27 500 kr ut som så mycket pengar. Men det är efter skatt. Jag är inte så bra på våra skattsatser här i landet, men även om en bara räknar med en kommunal skatt på 32% så innebär det en månadslön på ca 40 440 kr. Troligen mer eftersom Vänsterpartiets ledare förmodligen kommer över gränsen för statlig skatt.

Jaha, ändå kan tyckas. Inte supermycket pengar i plånboken, även om det är en bra lön. Men vad är det i verkligheten en partiledare ska betala med sina pengar under de år personen är partiledare? För de första behöver flera av dem dubbelt boende eftersom vi har ett representationssystem i Sverige där riksdagsledamöter antas representera sin hemort och även vara skriva där. För detta dubbla boende får de ersättning. Eftersom många av dem är mer eller mindre bofasta i Stockholm är det sällan några stora dyra bostäder de har kvar på hemorten. Bra så. Men förutom detta arvode (lönen) och traktamente (för boende) reser de dessutom gratis inom landet och får rätt förmånliga pensioner och/eller inkomstgarantier (beroende på ställning och hur länge de suttit i riksdagen). Här finns reglerna.

Det låter i mina öron som om de inte behöver betala så himla mycket själva under sin tid som folkets tjänare helt enkelt, vilket ju är bra. Klart de ska kunna resa från Pajala till Stockholm så ofta de behöver. Men vad ska de med alla pengar till? En stor del är väl mer eller mindre fickpengar, antar jag. Ta till exempel Vänsterpartiets ledare. Den personen kommer att få ut 330 000 kr om året rakt ner i fickan. Det tycker jag räcker. Med tanke på just att så mycket av omkostnader redan är betalda. Centerns partiledare får ut 1 820 000 kr före skatt per år. Säg att hela 820 000 går till skatt. Det betyder att centerpartiets ledare får ca 1 miljon kronor i fickan per år. Varför det? Varför ska hon bli mångmiljonär på att tjäna folket i riksdagen några år? Jag tycker det är olämpligt och osmakligt och jag skiter högaktningsfullt i om det är lågt i jämförelse med privat sektor eller inte. Den erfarenhet och den makt som dessa personer får under sina år i folkets tjänst kommer förmodligen ändå ge dem en hög lön i annan tjänst när uppdraget i riksdagen en dag är över. Plus att de då även har en hög statlig pension att se fram emot.

Att göra som Vänsterpartiet i denna fråga tycker jag är det enda riktiga och jag applåderar deras initiativ. Om de övriga partierna följde efter skulle vi så småningom kanske kunna sänka lönerna och istället satsa riksdagens pengar på annat, som att undervisa om demokrati i skolorna och bättre nå ut med olika beslut till medborgarna. För jag tror på det som så ofta sägs, att makten och möjligheten att vara med och bestämma är det som driver de flesta av dessa människor till att göra det jobb de gör, inte pengarna. Klart de ska ha betalt, men jag skulle vilja se den partiledare som tackar nej till statsministerposten t ex med hänvisning till att det är för låg lön. Nej, mina vänner, det är inte det som driver dem. Så låt oss en gång för alla ta hänsyn till det. Och om det nu finns några som inte vill göra jobbet om ersättningarna sänks, bra för oss! Då blev vi av med den idioten. Jag vill ändå inte ha någon som styr landet bara för lönens skull.