Livet

Livet tar mycket tid just nu. Det märks inte minst här på bloggen. Klart jag har saker att säga, och ibland är så klart tiden för knapp för att hinna få ner dem på dator. Men just idag känner jag snarare att livet tar mycket plats, på ett bra sätt. Det börjar, kanske kanske, så smått bli vår. Mina studier tar mycket tid och kraft men är samtidigt skitroliga. Jag menar, vem blir inte uppeldad av att lyssna på när vd:n för Stockholmsbörsen berättar om budgetsanering? (Det var vår senaste föreläsning). Sen är det roliga barnkalas, spännande första majtåg och öppnande av fritidshuset efter vinterstängning på gång. Det går bra nu, helt enkelt. Pengar rullar in. Nåja, kanske inte det sista, men livet är kul. Och jag märker att när vintermörkret börjar släppa är jag mindre inne på datorn, till och med twitter lockar inte så mycket just nu. Känner mig rätt nedkopplad och glad, helt enkelt. :)

Inte ens en grund analys

Blir ofta rätt nedstämd men framför allt förvånad över vilken dålig genusanalys (blir förresten "ge USA slys" i paddans automatkorrigering. Ungefär som om jag skulle vilja ge USA någonting! ;-) ) människor som jag verkligen håller högt både vad gäller åsikter i en massa andra ämnen samt intelligensmässigt. Det är som om det aldrig slagit dem, eller de aldrig reflekterat över vissa saker. Och så hoppas grodorna oredigerade ur deras vanligen så smarta munnar. Nyligen ett litet mikroexempel; står på bussen med ett gäng garvade miljökämpar när samtalet glider in på,tja jag minns inte riktigt vad, men en av personerna kläcker i alla fall ur sig att det här med kläder, är det inte lustigt ändå att där är kvinnor mer befriade eftersom de kan använda både byxor och kjol och klänning och det är inget konstigt. En kvinna kan klä sig helt som en man medan männen fortfarande "bara kan välja byxor." Det är förvisso en korrekt iakttagelse. Men varför leder inte den typen av iakttagelse till frågan varför? Då kanske det här med att kvinnor är mer "befriade" modemässigt skull hamna i ett annat ljus. Att det aldrig funnits något intresse för män att ta sig in på kvinnans klädområde eftersom det som anses vara typiskt kvinnligt alltid varit mindre värt medan det funnits ett tydligt intresse från kvinnors håll att "erövra" typiskt manliga områden, om det så är rätten att rösta, rätten till samma arbete eller rätten att bära byxor. Och då har vi inte ens börjat prata om det faktum att små flickor visserligen gärna får bära byxor med att de är tajtare än småpojkars och gärna dekorerade med blommor eller rosetter, att t-tröjor till kvinnor helst ska vara snäva så att brösten framhävs osv osv osv. Så så jävla "befriade" klädmässigt kanske inte kvinnokönet är, om en bara TÄNKER lite innan en öppnar munnen!

Och så klart tack ni som peppat..

.. både här och på andra ställen angående skolproblematiken. (Kan tydligen inte redigera inlägg från paddan).

Lite tjat rensar magen

Ja, vi överklagade och bråkade och vädjade (och grät en skvätt inne på rektorns kontor, om jag ska vara ärlig - men det var INTE planerat!) och tillslut så lyckades de trolla fram en plats till vårt barn i skolan på vår gata. Tack och lov. Det känns som om en hemsk mardröm är över. Som om verkligheten är tillbaka på rätt spår. Puh.